Lilla Ulle i stora världen

Men mer om det imorgon. Nu måste jag sova så jag kommer upp i ottan, då jag ska promenera ner till bussen som går till stan och sen promenera till nästa buss som går till jobbet... och sen promenera omkring på jobbet, och sen ta bussen från jobbet till stan för att till sist faktiskt bli hämtade (hoppas jag) av M som är hemma med Lilla J eftersom dagis har planeringsdag och då stänger hela chabraket.

På bilnyckelfronten verkar det lösa sig iaf, även om "hitta-nyckel"-leken inte gav något resultat. Nya nycklar är beställda och om-programmering av motorn så den känner igen nycklarna (tydligen en säkerhetsgrej mot stöld, som är jättebra om bilen är stulen men inte helt optimal när en yr och klumpig blondin har bort båda bilnycklarna) sker på onsdag. Det var helt klart värt en dags nyckelkodsjakt för att slippa bärga bilen och låta verkstaden plocka sönder bildörren för att komma åt låskolven och läsa av koden... Nu kan vi hämta ut de nya nycklarna, låsa upp rattlåset och bogsera in bilen för programmering istället, och bildörren får vara ifred. Sen återstår bara att lista ut resväg med buss, tåg och buss igen till jobbet måndag och tisdag nästa vecka.

Tur i oturen att dagis gjort oss sjuka och ointresserade av att använda bil den här veckan...

Ikväll är det höstens (ja när det är såhär regnigt, grått och kallt ute så är det höst enligt mig) första fredagsmys med storfamiljen som gäller och då ska vi ägna oss åt det här:

Jo, att bilförsäljare och bilmekaniker är väldigt trevliga och hjälpsamma, både i Linköping, Norrköping, Märsta och Barkaby. Och att ingenting går smidigt när det kan krångla till sig, och att jag blivit en hejare på att leta upp nyckelkoder.

Igår var jag så glad och lättad efter att låssmeden (det är bra med många vänner, inom olika arbetsområden... särskilt inom hantverkarområdet) varit här och fått upp bildörren på min bil åt mig. Nu kom jag åt alla bilpapper som jag fick med när jag köpte bilen, och där fanns även en lapp där det stod "Key code" och ett nummer. "Great" tänkte jag och gick och lade mig lättat till sinnes. Tänk att det ändå skulle gå så lätt att fixa nya nycklar liksom.

Nääepp, så lätt skulle det inte alls gå. Koden jag uppgav till den snälla bilförsäljaren i Norrköping, som tidigare hjälpt mig med att klura ut hur jag skulle gå till väga med bilnyckelh...vetet, var inte alls någon nyckelkod. Eller jo det var det, men inte till bilnyckeln utan en nyckelKOD till bilstereon (om jag mot förmodan skulle stänga av den på så sätt att jag behövde slå in koden för att få igång den igen.) Nä den riktiga NYCKELkoden fanns inte att hitta bland papperna. Jag fick då upplysningen att om jag hittade återförsäljaren som sålde bilen först så kanske han hade den uppskriven någonstans...

Okey då var det bara att ringa första återförsäljaren då. Fast först försökte jag med den försäljaren jag köpte bilen av. Nej han hade ingen kod.

Men vilken tur, bland bilpapperna låg ett visitkort från den första återförsäljaren. Synd att ingen svarade på det telefonnumret bara, och när jag efter mycket om och men hittat ett annat nummer på nätet kom jag fram till Mekonomen i Märsta. De upplyste mig att den firman jag sökte lades ner 2007 och att de själva varit där sen dess, men han som hade firman jobbade för en annan bilförsäljningsfirma... i Barkaby. Sen fanns det ju även en annan återförsäljare, som tagit över försäljningen av det märke min bil innehar där i Märsta också. Jag kunde ju försöka där först.

Sagt och gjort, jag försökte där först, och kom till växeln som sen kopplade vidare mig... till en telefonsvarare. Men skam den som ger sig, jag letade upp firman på nätet och mailade istället. Efter ca en timma ringde en trevlig karl och informerade mig om att nej koden fanns inte hos dem. Det var nog bättre att ringa den firma försäljaren jobbade på istället.

Så jag letade upp firman på nätet och ringde och frågade efter karln. Han var deras VD visade det sig... och sjukskriven september ut. Blev så ställd att jag tackade för mig och la på utan att förklara mitt ärende. Direkt efter jag lagt på kom jag på mig själv med hur korkad jag var (det kunde ju vara så att det fanns någon annan på stället som kunde hjälpa mig) men tyckte det var för pinsamt att ringa igen så jag letade upp deras hemsida och mailade min fråga istället.

Någon timma senare ringde en karl från firman... och de hade koden!!! Yippi!! Sen sjönk glädjen snabbt igen, för den snälla bilförsäljaren informerade mig om att det inte räckte med koden. Det visade sig att motorn i bilen inte kommer känna igen de nya nycklarna och måste programmeras om, annars startar den inte. "Suck!" Med andra ord måste vi ändå bärga bilen och skicka den till en verkstad. Det som jag trodde jag hade lyckats undvika med mitt kod-detektiv-arbete.

Som sagt, varför ska det gå smidigt när det kan krångla?!!

Vad jag har gjort annars idag, när jag inte pratat med bilförsäljare?

Tvättat, snutit mig, lekt "skåla med rosa leksaksplastmuggar och dricka låtsas-saft " 100 ggr med liten snorig och hostig dotter, snutit mig, plockat ur och i diskmaskinen, letat bilnyckel (den kan ju dyka upp), snutit mig, byggt höga legotorn av duplo som sen rasats av snorig och hostig dotter, snutit mig, tittat på barnprogram med snorig och hostig dotter, snutit mig och så har jag snutit mig lite till. Underbart med dagisvirus!!

Vilken tur att jag har så optimalt väder att vara ute och leta i också. Solen hade ju bara fått mig att längta till solstolen istället. Mycket bättre med moln och regnskurar, då blir man ju blöt och frusen och tycker inte alls att det skulle vara skönt att ligga i en solstol.

Lilla J är verkligen jätteförkyld och verkar få vara hemma minst två dagar till. Det blir med andra ord en del vab-dagar att ta ut = sen och mindre inkomst.

Nacken håller på att göra mig totalt galen, en nack-transplantation känns rätt lockande. Och nu börjar även reumatismen kännas av i högra handleden och knäna, vilket betyder att jag snart kommer ha ont i varenda led i kroppen och jag måste ringa farbror doktorn och få honom att hitta en medicin jag kan ta utan att må alltför dåligt.

Jag har inte längre någon bil att köra eftersom båda nycklarna till den är borttappade. Den ena (riktiga nyckeln) tappade jag på en möhippa för några månader sedan, och den andra (reservnyckeln) var idag spårlöst försvunnen när jag skulle åka in och hämta barnen i skolan. Det var bara att ringa mormor och be att barnen kunde få gå hem till henne tills M slutade jobbet och kunde hämta upp dem, och sen leta som en galning precis överallt. Men den finns inte att hitta. Ska bli jättespännande att se hur jag ska ta mig till jobbet, hämta barn, skjutsa barn och åka och handla utan bil sen när Lilla J är frisk och kan gå på dagis igen.

Mobilen fungerar bara när den själv vill och tappar täckningen helt plötsligt. Oftast under ett samtal eller när jag ska svara eller ringa någonstans.

Och nu är mottagningen på tv:n totalt kass och det går bara att se på ettan och tvåan om man inte vill se stillbilder med osynkat ljud som klipper hela tiden. Jag som ville se Fångarna på fortet.

Tror jag går och lägger mig under täcket istället och hoppas på en bättre dag imorgon.

Under tiden jag tar hand om mitt sjuka barn underhåller jag hjärnan med livet stora frågor, som:

Varför ligger all tvätt i påslakanet när man har tvättat?

Vem gömmer eller äter upp den andra strumpan i tvätten?

Varför känns tio minuter så korta när man ska iväg någonstans och håller på att göra sig i ordning eller väntar besök och inte riktigt hunnit med allt som ska hinnas med. Men kännas så oerhört långa när man väntar på något, som på busshållplatsen när man väntar på bussen.

Varför ringer alltid telefonen precis innan man ska iväg någonstans?

Varför vaknar man tidigt när man får ha sovmorgon, medans man är omänskligt trött och bara vill fortsätta sova när man ska upp tidigt till jobbet?

Stora svårlösta frågor. Tar tacksamt emot svar!

Tydligen ville vädergubben bara skrämmas lite, för solen kom fram som beställt sen på eftermiddagen och vi slapp äta kräftor i slagregn. Och jag behövde dessutom inte leta upp var man reklamerar fel-levererade varor av sådan karaktär.

Det är rätt spännande att ha en kräftskiva med 9 vuxna och 9 barn... Tala om röj!! Fast kanske inte riktigt på samma sätt som när man var på kräftskiva i sena tonåren... Trevligt var det i alla fall. Fördelen med så många barn är också att festen inte håller på till tre på morgonen, eftersom barn har en tendens till att vilja sova någorlunda tidigt (ur kräftskive-synpunkt) på kvällen, så man hinner och orkar städa undan det mesta när gästerna gått... och är dessutom rätt utsövd och inte ett dugg bakfull dagen efter. Nackdelen är man inte riktigt vet vad man ska göra när gästerna gått och man städat upp och klockan ändå bara är tio...

I lördags fick det bli lördagsmys med film och chips. Inte illa att klara av kräftskiva och lördagsmys på en och samma kväll

Idag ska vi ha kräftskiva och väntar på att en drös vänner ska invadera huset. För ett år sedan var vårt hus inte ens hälften så stort och det kändes inte så lockande att tränga in vännerna när det knappt fanns sittplatser åt oss själva så större fester har fått vänta.

Idag har vi plats och ska alltså äta kräftor, dricka gott och umgås med våra vänner. Till detta hade jag beställt sol av vädergubben där uppe. Men på något sätt måste ordern kommit bort eller blivit fel, för ute ösregnar det! Vi har visserligen tak över altanen och kan sitta ute ändå, men sol är ju sååå mycket trevligare. Var gick det fel? Kanske vädergubben bara skräms en stund och börjar leverera sol när som helst. Gör han inte det tänker jag faktiskt reklamera varan... undrar bara vart man ska vända sig?!

Så snälla Sverige-väder, mer sol och värme tack! Tyvärr känns det som oddsen är rätt mycket emot mig. Jag får väl köpa lite trisslotter och vinna några miljoner så vi kan flytta till Italien istället. För det är väl inte omöjligt att flytta med hus, trädgård, släkt och vänner... utan dem klarar man sig ju inte liksom.

Jag tycker helt klart att ledgångsreumatism är väldigt onödigt. Fattar inte varför kroppen har envisats med att lägga till den applikationen i systemet. Var raderar man den?! Någon som vet?

Det är nog bäst jag stannar kvar i soffan och vilar resten av kvällen för säkerhets skull.

Det där med ork och energi verkar intressant, kanske ska ta och prova det någon gång?!

Kan tala om att teorin med blåbärspaj och glass sent på kvällen funkar dåligt tyvärr. Får klura på en annan lösning.

Just nu verkar det som om min älskling vill att jag ska hjälpa till att plocka och städa här i vårt hem... men det får bli en annan gång. Den energin går helt enkelt inte att plocka fram. Särskilt inte efter att ha stått och stekt pannkakor till ett helt kompani (som ändå knappt räcker till våra matlådor imorgon, trots att det bara var jag och M som åt ikväll... vi var visst hungriga).

Tar nog och tömmer energin helt och hållet och letar fram en film att somna till i soffan

Jag kommer aldrig glömma den gången jag och min kusin var runt åtta år och åkte (för säkert tionde gången) kana nerför listen vid trappan från övervåningen till undervåningen i vårt radhus. Det fick vi inte eftersom ledstången, som vi hängde i för att hålla balansen, inte satt fast så jättehårt. Och min mamma skällde på oss rätt ordentligt när vi kom ner. Tjugo sekunder senare hör vi ett glatt vrål och så kommer morfar nedfarande på samma list. Jag kommer inte ihåg vad mamma sa då, men jag gissar att hon mest suckade. Så var han min morfar. Sedan 60-årsåldern har morfar kämpat med kärlkramp och hjärtinfarkter och många har de gånger varit när vi trott att vi inte skulle få hem honom från sjukhuset igen. Men han är stark och seg, morfar Sven, och hänger i än idag. Trots att han ofta har väldigt ont, knappt ser något längre och hör väldigt dåligt, så finns han fortfarande hos oss, och emellanåt glimmar det till i ögonen och jag kan se att där finns min bus-morfar kvar. Jag är så enormt stolt över honom och så glad att han orkade vara med och fira sina 92 år på restaurangen igår.

Nu ska jag fortsätta min diet och poppa popcorn till kvällsmat.

Har funderat på hur man ska lagra energi, för att ta fram när man är som tröttast dagen eller dagarna efter.

Och så har jag hört att det finns massa energi i glass och blåbärspaj och att man inte gör av med så mycket energi på natten...

Undrar när de ringer från nobel-kommittén och berättar att jag får priset i biologi... eller nej det finns ju inte, får bli kemi eller något sånt då.

Tänk bara att få

sova bort hela dagen i en skön fåtölj

bli kelad med när man känner för att få uppmärksamhet, och högljutt säger till så att matte och husse inte kan annat än att sätta sig ner och klappa och klia

smyga omkring i trädgården och...

undersöka spännande och mysko saker på kvällarna.

Och dessutom få vara ute och busa hela nätterna. För att inte tala om att bli serverad mat att äta när hungern faller på (och man inte lyckats fånga någon skogsmus, råtta, orm eller fågel).

Fast det är med maten låter i och för sig inte så jättelockande. Kan inte katter leva på ostbågar, geléhallon, salt lakrits, schweizernöt och glass istället?!

I så fall vill jag bli en katt i nästa liv... annars kan det nog kvitta.

Än så länge känns det rätt bra för min del också. Särskilt med tanke på att huvudet vägrade sova ordentligt i natt och att solen skiner. Ska passa på att fixa och trixa i det gröna där ute en stund sen, om jag hinner mellan allt som huset vill att jag tar hand om. Hur i all sin dar hinner man med om man jobbar heltid?!!

Sen, i eftermiddag, ska jag få njuta fika hos en kär vän i grannbyn. Tror nog inte man kan ha det så mycket bättre.

Hmm, undrar om man ska ge sig på blåbären en stund också. Såg att de nu växt till sig aningen sen sist

Rattade den silvergrå faran till parkeringen vid busshållplatsen utan att somna eller försätta mig i någon fara

Åkte den 45 minuter långa bussfärden till grannstaden där jobbet bor

Utförde mina arbetsuppgifter på två olika avdelningar på olika våningsplan. Och eftersom huvudet fortfarande var inne på semester fick jag gott om vardagsmotion genom att springa i trapporna, för att hämta allt jag glömde på de olika våningarna.

Åkte den 45 minuter långa bussfärden hem, utan att somna ifrån talboken i Mp3:n

Tankade bilen

Handlade mat och letade efter regnbyxor i rätt storlek åt Lilla J. Fick handlat all mat som behövdes, men regnbyxorna var omöjliga att hitta. Hon får helt enkelt hasa omkring i de alldeles förstora byxorna jag köpte innan sommaren. Hon växer ju så fort så snart passar de säkert... typ i jul. Fast då kanske det är lite kallt med bara regnbyxor som utomhuskläder i och för sig.

Rattade silvergrå faran hem

Kramade på Lilla J och sen slängde henne i säng

Lagade kvällsmat och åt den tillsammans med M

Vardagen är tillbaka!!!! Och den tar jag emot med vääääldigt blandade känslor.

Nu väntar sängen och kanske boken en stund.

Tydligen är den här bilden vanlig hemma hos oss:

För övrig suger vi ut det sista ur semestern idag. Det vill säga tillbringar dagen i sängen, soffan, sängen, vid matbordet, i soffan och kanske i sängen igen...

Vad vi gör i sängen?

Lyssnar på talbok i våra Mp3 så klart! Vad trodde ni?!!

Sen äter vi massor av nyttigt också, som ostbågar, godis, läsk, kaffe, kakor och glass. Man måste ju få i sig sina dagliga kalorier.

Imorgon börjar vardagen igen och det med blandade känslor.. och troligen ont i magen.

Vi slutar med allt småätande av kakor, godis, glass och annat sött...

Vi har idag hunnit med

Bland annat...

Och nu har jag haft min lilla kvälls-datortid och ska snart bege mig till sängen och Mp3:n, innehållande Mari Jungstedts "Den du inte ser".

Undrar om man ska börja fundera på att köpa ny tv när den nuvarande börjar lukta elbrand efter att man haft den på ca 30 minuter...

Och så en varning:

Men vad dyrt det blev, för visst räknas en grön barngunga och 700 gram oxfilé till fikabröd?!

Passar på att slänga in lite bilder från vår jättefina sommarkväll i Arkösund i lördags. Lilla J var på strålande humör och njöt av sällskapet (mamma och pappa och dessutom både mormor och morfar och farmor och farfar), musiken (otroligt bra! The Fairytale kallar de sig när de sjunger sin musik), fikat och det fina vädret.

Imorgon får vi trevligt fikabesök av min barndomskompis med familj och sen ska jag ta mig samman och lacka färdigt danmarksstenarna.

Lilla dotter ligger i sin säng och ska sova, men har bubblat, pratat och gnällt oavbrutet i 45 minuter nu. Men vi ger inte upp, hon somnar säkert snart.

Stora tweenie-dottern har stängt in sig på sitt rum och tittar på film som vanligt. Hon var tyst som en mussla och lite småsur (utan anldening så klart) när hennes pappa var här och lämnade henne och lillebror. Men efter lite mat tinade hon upp en aning och gick sen in på sitt rum.

Själv sitter jag i sängen och......... målar naglarna. Det där med naglarna är en never ending story. Under de tre senaste dagarna har de gått från mörkt grå, till mörkt blå, till guld-lila, till guld-lila med guldglitter och nu ska de bli mörkblå med glitter. Imorgon blir de kanske rosa rent utav.

Och nu är det dags att åka till svärföräldrarna för lite lunch.

Imorgon kanske...