Lilla Ulle i stora världen

Under tiden jag tar hand om mitt sjuka barn underhåller jag hjärnan med livet stora frågor, som:

Varför ligger all tvätt i påslakanet när man har tvättat?

Vem gömmer eller äter upp den andra strumpan i tvätten?

Varför känns tio minuter så korta när man ska iväg någonstans och håller på att göra sig i ordning eller väntar besök och inte riktigt hunnit med allt som ska hinnas med. Men kännas så oerhört långa när man väntar på något, som på busshållplatsen när man väntar på bussen.

Varför ringer alltid telefonen precis innan man ska iväg någonstans?

Varför vaknar man tidigt när man får ha sovmorgon, medans man är omänskligt trött och bara vill fortsätta sova när man ska upp tidigt till jobbet?

Stora svårlösta frågor. Tar tacksamt emot svar!

Tydligen ville vädergubben bara skrämmas lite, för solen kom fram som beställt sen på eftermiddagen och vi slapp äta kräftor i slagregn. Och jag behövde dessutom inte leta upp var man reklamerar fel-levererade varor av sådan karaktär.

Det är rätt spännande att ha en kräftskiva med 9 vuxna och 9 barn... Tala om röj!! Fast kanske inte riktigt på samma sätt som när man var på kräftskiva i sena tonåren... Trevligt var det i alla fall. Fördelen med så många barn är också att festen inte håller på till tre på morgonen, eftersom barn har en tendens till att vilja sova någorlunda tidigt (ur kräftskive-synpunkt) på kvällen, så man hinner och orkar städa undan det mesta när gästerna gått... och är dessutom rätt utsövd och inte ett dugg bakfull dagen efter. Nackdelen är man inte riktigt vet vad man ska göra när gästerna gått och man städat upp och klockan ändå bara är tio...

I lördags fick det bli lördagsmys med film och chips. Inte illa att klara av kräftskiva och lördagsmys på en och samma kväll