Ett litet meddelande...

... till min näsa:
"Snälla näsan, sluta överproducera snor! Det är faktiskt inget jag behöver och så fastnar det lång där inne eller rinner ut i en konstant ström. Kan du inte bara vara snäll och återgå till din huvuduppgift och hjälpa till med andningen, istället för att motarbeta den?! När du ändå är igång så kan du sluta klia så jag nyser stup i kvart också. Magmusklerna behöver definitivt ingen sådan träning just nu. Det räcker med att de tränar inför förlossningen som är ca 3,5 månader bort"

...och så ett litet till huvudet och kroppen:
"Slappna av och sov på nätterna! Är man trött finns det effektiv hjälp. Typ sömn!! Snälla snälla, jag uppskattar inte alla dessa vakentimmar nattetid. Det är rätt ensamt och jobbigt, för alla andra sysselsätter sig med att sova. På det sättet orkar man liksom mer på dagarna"

Och så till något helt annat
I måndags var det Alla hjärtans dag. Fast vi inte brukar köpa något till varandra fick jag en jättefin blombukett och geléhjärtan av min kära. Sen åt vi fredagsmat och fredagsmyste framför tv:n, fast på en måndag.


Blombukett och geléhjärtan. Tänk han känner mig, min sambo, som köpte gelégodis istället för choklad till mig. I vanliga fall är choklad det självklara valet, men graviditeten gör att jag inte alls tycker det är gott utan hellre häver i mig gelégodis i alla dess former. Vilket jag absolut inte gör i vanliga fall.


Plankstek, som sig bör på Alla hjärtans dag. På bilden fattas dock bearnaisesåsen, den har vi bredvid så man kan hälla på så mycket eller lite man vill.

Nu ska jag lägga Lilla J för tidig middagsvila (hon har dock varit vaken sen kvart i sex), så hon är utvilad tills vårat eftermiddags-äventyr. Det vill säga besök hos barnmorskan på MVC och sen fika hos vännerna som vi inte träffat på ett bra tag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0