Lilla Ulle i stora världen

Nyss lyckades min älskade lilla dotter ha sönder mellanslags-tangenten på min dator. Jag har nu tillbringat 20 minuter med att pilla och knepa och knåpa för att få ihop den igen. Den är på plats men har fått sig en törn så att den fungerar varannan gång ungefär, och man måste trycka precis lagom hårt dessutom. Det går med andra ord inte så fort när man skriver eftersom man måste hålla reda på mellanslagen hela tiden.

Annars har Lilla J och jag haft skratt-terapi idag. Det vill säga Lilla J var på strålande humör och skrattade åt allt och inget i förmiddags, vilket smittade av sig på mig så att vi satt i soffan och skrattade tillsammans så att vi nästan kiknade. Nu hoppas jag stenhårt på att det hjälper mot min envisa förkylning som fortfarande håller sig så där mitt emellan. Den blir helt enkelt varken sämre eller bättre och jag är förbannat trött på att gå och hosta och småharkla hela tiden. Febern håller sig på stadiga 38 dessutom, fast just nu känner jag mig nog något bättre så förhoppningsvis har den gått ner... eller så är det bara panodilen som verkar fortfarande....

Äntligen har vi fått uppstädat lite på tomten. Vi behöver inte längre gå som i labyrinter när vi ska runt huset, och det är så skönt!

Dessförinnan glömde jag telefonen i sovrummet (som vanligt) där lilla J låg och sov. JA, telefonen ringde... och lilla J låg inte och sov längre... Hade tänkt vika tvätt i lugn och ro innan jag satte igång med bloggen. Jodå jag vek tvätten, med "stjälpt" av lillbusan som tyckte det var hysteriskt kul att dra ner alla vikta kläder på golvet. Det tog minst sagt liiite längre tid och när jag väl kunde sätta mig med bloggen så ja... hade internetet lagt av.

Idag har takplattorna anlänt, så jag gissar att det är det som står på snickarnas "to do-lista". Själv ska jag dammsuga efter dotterns smörgåsmassaker i köket och sambons rördragnings-massaker i hela huset, läsa lite kurslitteratur och försöka vila bort febern och värken. Fast först ska jag få lilltjejen att sova hör jag...

Den här veckan kan vi äntligen ha storbarnen hemma igen och den började med att stortjejen är genomförkyld och fick vara hemma från skolan. Så efter att jag skjutsat sonen till skolan idag har det varit tjejmys inne när regnet smattrade på stackars snickarna där ute

I fredagseftermiddag kom jag ut från huset och upptäckte att vi plötsligt fått tak över entrén. Trevligt!

Igår var dagen minst sagt uppbokad. Vi började med att måla på huset (som vanligt). Jag fick roa mig med att olja in och måla med grundfärg längst ner på ändarna av panelen (sådär kul, men viktigt) och M målade uppe vid taket.

Sen var det dags att gå in och göra sig iordning för dop av kompisarnas dotter i Styrsdas kyrka. Mätta och... mätta efter ett trevligt dopfirande for vi sen vidare ut mot Arkösund för en snabbcheck av båten. Den har legat ensam vid bryggan i nästan en och en halv månad och behövde nu lite besök. Konstigt nog blev klockan alldeles för mycket innan vi kom hem, trots att det verkligen var en snabbvisit vid båten, så det hann mörkna innan vi klev in genom dörrarna på bygget. Ingen mer målning med andra ord. Istället parkerade vi oss i soffan framför tv:n med läsk, naturgodis, choklad och vindruvor.

Idag har elektriker-grannen och hans bror (också elektriker) varit här och jobbat. Jag passade på att snickra ihop en blåbärs-sockerkaka och bjuda ner grannens fru och barn på fika i fina vädret. Trevligt att kunna hålla varandra sällskap när våra karlar jobbar med huset.

I förrgår var jag ute en sväng och inspekterade växterna i och utanför växthuset. De har, liksom fönsterväxterna inne, blivit lite smått förbisedda. Som tur är sköter de sig rätt bra själva, bara de får vatten, så det växer och frodas både tomater, gurka, physalis och vindruvor. Tyvärr är de rätt sena eftersom plantorna tog god tid på sig att växa upp i våras/somras, så jag hoppas de hinner mogna innan det blir för kallt och grått. Som tur är har vi ju rena sommarvädret för tillfället vilket kanske hjälper.

Nu har dottern vaknat och degen snart jäst färdigt. Dags att avsluta och baka lite innan vi får ut i fina vädret och kletar på lite mer färg på huset.

Det snickras och snickras här om dagarna. Vi har förmånen att fortfarande ha fyra snickare som jobbar på för fullt. Och på kvällarna rörmokar älskade M, plus att elektrikergrannen är här ikväll och kommer säkert vara en del andra kvällar också. Tala om att ha karlar springande i huset. Lilla J har vant sig vid det här laget och bara skrattar när de kommer in och värmer mat (ja alltså M är hon ju rätt van och glad vid från början, fast han är ju på jobbet dagtid och värmer sin mat där...).

Helgerna går åt till att måla så mycket som möjligt och förra helgen var även älskade storbarnen här och var snälla och hjälpte till lite med att städa upp plastskräp på tomten.

Vet inte om det är hösten som påverkar mig eller allt stök eller vad det är, men jag känner mig lite "down" och ett sting av dåligt självförtroende. Vet inte varför, jag trivs så extremt oerhört bra med livet som det är nu (trots röran här hemma)... eller så är det därför... Så mycket tankar som måste sorteras och gås igenom. Mest handlar det om vänner och vänskap. Har så otroligt många fina och goa vänner som jag håller av så mycket och är så tacksam för, tyvärr verkar en av dem på väg bort från mig och jag vet inte varför. Ska försöka ta reda på det någon dag... när jag har ork...

Kan vara så att mitt sinnestillstånd orsakas av att jag är på väg att bli sjuk också (och att jag under de senaste sommarmånaderna var i kontakt med sjukvården för utredning om lite mer allvarligare sjukdom... vilket visade sig vara falskt alarm som tur var). Har ont i halsen och känner mig allmänt hängig och trött. Det är väl en släng av svininfluensan, lika bra att få den avklarad (ja det var ironi... för jag är såååå trött på tjatet om svininfluensan!!)

Nu kom mitt lilla solsken och vill kramas... och bitas lite i benet. Världens goaste lilla bustroll.

Tur man kan muta med rån när man vill skriva färdigt och inte kan ha henne i knät. Ska snart gosa big time istället. Sen är nog mina färska rödbeter färdigkokta och det är dags för lunch. Hade för en vecka sedan aldrig ätit färsk-kokta rödbetor, men blev tipsad av en väninna... och nu är jag helt fast. Varför äter inte alla mer rödbetor?? eller det gör folk kanske, fast jag har missat det...

I helgen röjde vi, eller rättare sagt M, lite på tomten. Det är inte klokt vad bräder och skräp det blir av att riva tak och panel. M jobbade på helt själv nästan hela lördagen (med avbrott för dop av vännernas dotter), och på söndagen fick han lite hjälp av grannen/vännen och sin far. Det gick fort att fylla en container och det kommer behövas minst en till. Men nu är i alla fall de högar som var mest i vägen borta.

Jag har börjat inse att dunkandet och bankandet kommer bli en lång följetong här hemma. Har nog levt lite i förnekelse innan på något vis. Ändå känns det rätt positivt att höra oljuden om dagarna, då vet man att arbetet fortskrider som det ska. Vi har nu fyra duktiga snickare som jobbar på vår övervåning, så det ska nog gå vägen inom tidsramarna hoppas vi.

Men innuti är det fortfarande väldigt mycket bygge. Bland annat finns det bara bjälkar att spatsera på.

Nästa projekt som påbörjats är dragning av ventilation, vilket M är igång och gör nu under skrivandets stund.

Värmepump och varmvattenberedare etc är på plats i källaren, alias stordotterns rum och det är fullt med rördelar och annat kul spridda över golvet. Det är tur att stora barnen kunde vara hos sin pappa den här veckan...

Nu vill inte lilla J sitta i sin matstol och titta på när mamma skriver längre, och dessutom är bröden i ugnen snart klara så det är nog dags att avsluta.

Imorgon har jag bjudit bort mig på lunch till BB-kompisen och hennes dotter (som är bb-kompis med lilla J), så jag kommer ifrån hamrandet en stund. Sen ska jag in till stan för lite kvalitetstid med mina skolbarn.

I lördags roade vi (jag och sambon M) oss med att plocka bort takpannorna. Vad tacksamma vi var att vi bor i en sluttning och kunde, med hjälp av en ramp M byggt, gå av taket och ner i skogsgläntan där pannorna nu placerats. Det hela gick förvånansvärt smidigt, men oj så tungt. Som tur var fick vi hjälp mot slutet, när det kändes som allra tyngst, av min pappa och min duktiga son (som tillbringat natten hos sin mormor och morfar och nu fick skjuts hem). Stordottern hjälpte mer till med att passa lillasyster hela tiden men var uppe och bar en eller två takpannor mot slutet även hon... så hon var duktig hon med. Hade inte hunnit så långt om hon inte var barnvakt under tiden.

Kvällen avslutades välbehövligt med köttfärslimpa, potatis och sås och lördagsmys tillsammans med mina snälla föräldrar.

När vi vaknade på söndagsmorgonen var vi rätt glada att vi var klara med takpannorna, även om träningsvärken och ryggvärken inte alls var så illa som vi befarade den skulle bli.

Istället fortsatte vi med att måla garaget som M påbörjat under veckan. Det är nog rätt skönt att få det färdigmålat innan det är dags för megamålningen på "nya" huset... Det ska bli sååå skönt att bli av med den hemska aprikos-rosa färgen som någon innan oss måste tyckt var perfekt för detta hus. Nu blir det beige-vitt med vita knutar och mörk-mossgrönt runt fönster och dörrar.

Bergvärme-borr-mannen var också här med ett par extra karlar och hämtade borren (som borrat färdigt efter mycket om och men) och firade ner slangen så vi kan få in värmen i huset. Utöver det var vår elektriker-granne/vän här och drog om lite el... Så det var full fart hela dagen.

På torsdag ska evtuellet hela taket vara borta och det nya påbörjas. Beror bl.a. på om regnet vill hålla sig borta eller inte. Och så vet vi hur det är med husbyggen... så jag och M är lite skeptiska. Vi tar det som en glad överraskning om det blir av som de säger.

Idag ska ställningen runt huset upp, en karl är här och gräver ner slangen från bergvärmehålet, och snickarna stampar just nu omkring på taket och dunkar och bankar. Behöver jag säga att hela tomten ser ut och låter som en byggarbetsplats... Och här inne går jag och lilltrollet. Tur vi har lite aktiviteter inplanerade framöver.