Gott Nytt År på er! Det kommer i alla fall jag ha...


När sista dagen på 2010 visar sig från sin bästa sida där ute gör sig jag och lillfamiljen iordning för nyårsfest hos vännerna några kvarter bort.
Självklart ska även Lilla J ha nagellack när mamma sitter och målar sina naglar




Medan jag valde ett genomskinligt nagellack med lite glitter i, valde Lilla J så klart ett knallrosa (för jag hade inget grönt...)

GOTT NYTT ÅR! Ses och hörs 2011 (fast inte förrän jag jobbat färdigt på nyårsdagen).

Till slut fick jag ge upp och hissa den vita flaggan ändå

Okey, till slut fick jag ändå kapitulera. Magen vann. Det är bara att inse... jag är gravid och då krävs det kläder gjorda för stora magar, typ mamma-kläder. In i det sista har jag trängt på mig mina större tröjor (varav några jag faktiskt fortfarande kan använda mig av) och mina vanliga jeans och andra byxor, med gummisnoddar i gylfen (som glipade mer och mer för varje dag).  Av erfarenhet vet jag ju hur trött man är på alla mamma-kläder under slutet av graviditeten, därav mina tappra försök att använda mina vanliga kläder så länge som möjligt (trots att magen putade märkbart redan i vecka 8) Det har inte varit direkt bekvämt om man säger så, men de senaste veckorna var det rent ut sagt obehagligt, jag är ju ändå i vecka 19 med fjärde (FJÄRDE!!!!) barnet nu.
Så härom dagen tog jag tag i det hela och bar upp IKEA-kassen med kläderna från graviditeten med Lilla J, och började rensa ut tighta byxor och trånga tröjor ur garderoben för att göra plats för mer magvänliga kläder. Lite sorgset var det. Men så tänkte jag på hur trevligt det blir när jag får plocka fram de där kläderna igen och då blev allt genast bättre. Och så måste jag nog erkänna att jag ändå tyckte det var lite småroligt att titta igenom mammakläderna när jag vek in dem. Det fanns ändå en hel del rätt fina grejer (som jag kommer vara urless på om några månader). Nu vet jag ju dessutom att detta kommer vara absolut sista gången jag behöver gå igenom detta, vilket underlättar en hel del också och kan kanske eventuellt göra det aningen vemodigt (fast mest väldigt skönt).

Näe, magen vill inte längre bo i mina jeans med snoddar i gylfen...

Idag var jag och sambon dessutom ute en sväng på mellandagsrean och inhandlade lite mer kläder, bland annat en klänning jag ska kunna klämma in mig i till kompisens bröllop nästa vecka, ett par svarta mamma-byxor som är tänkte tillsammans med en tunika på nyårsfesten och det allra bästa... ett bar mjuka, mysiga mamma-mysbyxor som jag hittade på rean. Funderar allvarligt på att strunta i klänningen på bröllopet och de svarta byxorna på nyår och komma i just mysbyxor. Det är ju så otroligt mycket bekvämare. Kan Lilla J på julafton så kan väl hennes mamma på ett bröllop och en nyårsfest. Eller?!!

Julen i kort(het)

Julafton:
Julaftonsmorgonen började med mys med lillfamiljen (det var stora barnens pappas tur att ha julafton i år). Då öppnade Lilla J paket och åt upp en hel stor chokladtomte (innan frukost!!) som låg i julstrumpan, och sen var det grötfrukost som sig bör.

Efter det bar det av för:

julskink-macka, julklappar och bus hos M:s bror med familj. Lilla J fick bland annat en jättefin turkos Hello Kitty-dress av sina kusiner, som naturligtvis skulle på med en gång och sen satt på resten av julaftonen. Det är ju mycket skönare med myskläder än finkläder. Det förstår ju alla.
Sen bar det av hem igen för lite vila och lek med min och M:s julklapp till varandra (Wii), innan mina föräldrar och syskon (inkluderat svägerskan) kom för:

massor av julmat...

trevligt umgänge vid matsalsbordet...

och julgodis och glögg.
Och så klart mer Wii-spelande under glada (och frustrerade) rop och skratt.

Juldagen
Eftersom svägerskan är amerikan och stora barnen kom till oss firade vi så klart jul även på juldagen. Då samlades vi hemma hos systern och svägerskan för grötlunch och julfika...

och så kom tomten med en hel massa julklappar.

Annandag jul
Under annandagen var vi bara hemma, hela stora familjen, och tog det lugnt, lekte med alla julklappar, spelade Wii...

och några i familjen var ute en sväng och åkte pulka bl.a. från altanen (i trappan) ner i trädgården.

Senare på kvällen skjutsade jag in storbarnen till mormor och morfar. De fick en stockholmsresa med två nätter på hotell tillsammans med mormor och morfar av dem i julklapp och sov hos dem natten innan, för att vi skulle slippa tidigt trassel med skjuts måndag-morgon (skönt eftersom jag dessutom jobbade då).
Och nu är julen slut (alldeles för snabbt som vanligt) och vi inväntar nyår. Idag är jag ledig från jobbet och vi beslutade oss för att bara vara hemma och mysa innan det bär av för ett eftermiddagsbesök hos svärföräldrarna.
Dock dags att klä på sig utemunderingen och gå ut och åka lite pulka med Lilla J.

Lite sliten

Det har varit jul och Lilla J har varit sjuk (som vanligt) och jag är fortfarande jätteförkyld (sen 2 månader tillbaka...) Dessutom har jag jobbat idag.
Nä, sammanfattningen av min jul (som trots förkylningar och en liiiiten aning julstress dagarna innan julafton, var jättemysig... men gick alltför fort) får vänta tills imorgon. Då är jag ledig och ska "bara" ut på stan och hitta en klänning som magen ska få plats i och som ska hålla mig varm under ett UTEbröllop nästa vecka! Kan ju inte vara så svårt... och just det ja, vi ska till svärföräldrarna på kvällen också. Kommer ha all tid i världen för bloggen.

Pepparkakshuset som blev av

Inför varje års pepparkaksbak planerar mitt huvud för ett pepparkakshus. Tänk vad mysigt och helylle med hela familjen som sätter ihop och garnerar det pepparkaksdoftande bruna huset tillsammans, och sen placerar det på ett fint, synligt och juligt ställe i vårt hem.
Naturligtvis går planerna kortvägen genom huvudet till munnen och jag låter barnen veta mina planer. Sen blir det oftast inte mer än tankar och prat när vi väl kommer igång med baket, och pepparkakshuset "glöms" bort (det är ju trots allt aningen jobbigt att få till alla delar någorlunda bra, för att inte tala om att få ihop husskrället) till barnens stora förtret. Förra året kom jag så långt som att jag faktiskt skar ut och gräddade både tak och väggar till det planerade huset, men sen blev de liggande i en plastburk fram till midsommar då jag gav upp och slängde dem.
Men i år... i år blev det faktiskt av! Jag fick (som vanligt) med mig lite pepparkaksdeg hem från det årliga pepparkaksbaket hos mina föräldrar


och tog mig faktiskt för att baka tak och väggar inte bara till ett, utan två hus. Sen satte jag ihop det hela härom kvällen. Själv, som tur var... för det var inte många fina ord som kom från min mun när jag försökte få ihop de ojämna delarna med brännhett sockerklister. Mysigheten var långt ifrån närvarande just då! Desto mysigare var det att garnera husen tillsammans med storbarnen, även om dottern tröttnade rätt fort. Och här är resultatet (iaf det huset som blev kvar i vårt hus, det andra fick flytta hem till mina föräldrar som tack för att de alltid ställer upp och bl.a. hjälper till med storbarnen när det krisar sig på skoldagar pga snö och sjukdomar och annat).



julgodis i kvadrat upphöjt till fem, eller nåt

Jag tycker faktiskt det är fusk att vara klar med sina julklappar en hel vecka före julafton. På facebook ser jag att väldigt många av mina vänner är helt klara och ska alltså bara sitta och rulla tummarna fram till dopparedagen. Dålig stil alltså. Själv har jag köpt EN julklapp än så länge, och det var för att jag nästan snubblade över den när jag var och handla massa annat hushålligt härom dagen.
Egentligen hade jag i och för sig planer på att ge mig iväg och se om man kunde hitta något i julklappsväg till Lilla J:s kusiner, mina storbarn, föräldrar och syskon. Men så kändes det så mycket skönare att vara kvar hemma och fixa och dona istället, så jag satte igång stora julgodiskoket istället.
Tänk, varje år tänker jag att det får räcka med lite knäck och kanske lite marsipanfigurer skapade av barn och föräldrar på lilla bärstigen. Men så när det närmar sig mitten av december händer det något... stora julgodismonstret slår sina klor i mig och jag kommer på mig själv med att sitta och klura ut det ena godiset efter det andra. Så hittills i år har jag hunnit med salmiak-karameller, coca-colakarameller, chokladkola, rischoklad med marsmallows, romchoklad, mintchoklad och knäck. Och imorgon ska vi göra marsipanfigurer och brända mandla (om det blir före eller efter julshoppingen förtäljer inte historien).

Dagens julgodis-skörd: knäck, chokladkola, mintchoklad, romchoklad och rischoklad med marsmallows.

Men nu har jag haft min lilla vilopaus och får ta mig samman och gå ut i köket och fixa lördags-kvällsmaten. Det blir tacos ikväll, eftersom vi frångick traditionerna och åt hemmagjorda chicken nuggets (väldigt mycket godare än de färdiggjorda man kan köpa i affären) igårkväll.

Sen kommer jag med all säkerhet somna framför Albert och Herberts julkalender, som är det program som går på kvällarna i vårt hushåll för tillfället, med familjen samlad omkring mig.

onsdag = "ledig"-dag

Jag jobbar inte på onsdagar eftersom det är skönt för både mig och Lilla J att få en pausdag från arbete och dagis. Vi är med andra ord lediga, om man med ledig menar att man städar, diskar, handlar, plockar, lagar mat och nu inför julen planerar julklappar, kokar och blandar julgodis och förbereder julmat etc. Det är nästan så det är skönt att gå och jobba på torsdagen så man får vara ledig från ledig-dagen.

Idag har jag tagit i lite extra på dagsschemat, det är ju liksom rätt nära jul nu. Efter att ha skjutsat sonen till skolan, klockan åtta i morse, åkte jag och handlade mat till vår ekande tomma frys och kylskåp. Rätt skönt att handla så tidigt på morgonen, det är verkligen inte många fler än jag som är så galna att de ger sig ut till mataffären i arla morgonstund en kall decemberdag.
I affären sålde de julstjärnor, hyacinter och enar till en rätt billig penning, så självklart var jag bara tvungen att plocka på mig några sådana. Och vips började en plan på att fixa en julgrupp istället för den halvdöda paprikaplantan som står i vårt vardagsrum växa i huvudet. Jag skulle ju bara koka chokladkola, göra lite olika chokladgodis, åka in och hämta skolbarnen, handla kuvert och frimärken, fixa iordning alla julkort och samtidigt sysselsätta en busig 2-åring idag, så det fanns ju gott om tid till att plantera en julgrupp...
Måste erkänna att jag innerst inne var lite smårädd för att hela julgruppsplanen skulle gå i stöpet innan jag ens avslutat tanken. Men nu är den faktiskt klar och jag ska börja ta itu med godis-tillverkningen.

En mycket ledsen och trött paprikaplanta (som nu fått sin sista vila i snön på altanen) innan julgruppsplanteringen


färdig julgrupp...

oplanerad planerad helg

Näe, det blir aldrig som man tänkt sig. Att jag fortfarande blir förvånad!!
Den här helgen är bonushelg med stora barnen, så jag planerade in både julgransinköp, julpyntning, pepparkakshusmontering och garnering, knäck-kokning och lite annan godistillverkning. Men så, innan helgen ens börjat på riktigt, började magen göra ont framåt fredagseftermiddagen och senare intog illamåndet och febern min kropp och jag spenderade natten i vaket tillstånd och med en önskan om att slippa ifrån mig själv. Som tur var mådde jag bättre på lördagsmorgonen (vet e' sjutton vad det var som drabbade mig), men då började M må dåligt i stället. Trots detta klädde vi oss och for iväg för att se på när barnen lussade med barnkören


och sen tog vi med oss dem hem och passade på att köpa gran på hemvägen. Jag måste nog erkänna att det där med att klä gran och julpynta inte lockade jättemycket. Men det var bara att ta sig samman och packa upp tomtar, julgranskulor, julgransljus, änglar, glitter och diverse andra julpryttlar ur kartongerna min älskade sjuka sambo släpat in från garaget.
Efter pust och stånk och en hel del korrigering (av julgranskulor som Lilla J hängt upp på en och samma gren bland annat) blev så granen färdigklädd och tomtarna utplacerade, och stora barnen hinner njuta ett tag innan de ska till sin pappa (veckan innan jul och över julafton).



Idag har jag trotsat tröttheten och monterat ihop pepparkakshuset. Tyvärr glömde jag bort att köpa garnering igår så det måste inhandlas innan barnen får ge sig i kasst med utsmyckningen. Snart är det dags att åka iväg på det årliga julbordet med svärföräldrar och svåger med familj, och ikväll har jag som mål att koka knäck och rör ihop chokladkrisp, men om orken infinner sig till det återstår att se... Gör den det så har jag iofs faktiskt följt min planering något sånär, trots sjukdom. Sen kan det ju diskuteras om jag njutit så mycket som jag planerade att göra.

Gott

Brödet blev såhär:




och väldigt gott. Rekommenderas varmt!
Efter en mättande frukost på grönt citronte (i förhoppning att den skulle ta bort det som gjorde ont i halsen... funkade halvbra), yoghurt, apelsinjuice och det nybakade brödet med ost,


rafsade jag ihop det som behövdes för dagen, stoppade ner Lilla J i sin vinteroverall, skrapade fram bilen under is och frost och drog till grannstan för en träff med sjukgymnasten och arbetsterapeuten på reumatologen.
Efter lite samtal och diverse fysiska tester fick jag okey-stämpeln jag var ute efter, och åkte vidare till IKEA för lite lunch och småshopping (som av någon underlig anledning alltid blir väldigt mycket dyrare än beräknat).
Nu känner jag mig smått sliten, men ska ändå snart lägga lilla Bus och ge mig i kast med att baka väggar och tak till årets pepparkakshus.

jämställda familjen, iaf ibland.

Den här veckan är vi sådär härligt könsfördelade i vårt hem. Igår skottade sambon snö och mekade med bastun nere i källaren medan jag sydde upp julgardinerna så vi slapp gå och snubbla på de decimeter tyg som ringlade ut på golvet vid fönsterna. Vi bor i ett hus med ganska lågt sittande fönster, så alla färdigsydda gardiner man köper är för långa (i alla fall de som ska nå ner till golvet). Och idag installerar sambon nya bubbelbadkaret (får se, kanske öppnar vi spa här sen på lilla bärstigen...) uppe i badrummet, och jag bakar bröd och lagar kvällsmat. Självklart skulle det kunna vara tvärtom... om jag inte tyckte att det är så otroligt tråkigt och ointressant att meka med bastuar (en bastu, flera...?) och installera badkar.

Tänk, vad trevlig det är att sy när man har plats för symaskinen inne på kontorsrummet och slipper släpa den och alla sytillbehör fram och tillbaka till köksbordet och man dessutom hittat sladden så den går att få igång.

Brödet jag bakar är ett provbröd. För några dagar sedan la min kusin Julia, upp ett recept på "det enklaste brödet" som man dessutom kan variera i det oändliga och ikväll tänkte jag prova på detta. Receptet lyder som följande

Blanda 3 krm torrjäst med 3 dl vatten och 1 tsk salt. Ha i valfritt mjöl, så mycket som behövs för att degen ska släppa från kanterna. Låt degen stå framme i rumstemperatur över natten. Häll ut degen på ett bakplåtspapper på morgonen (knåda ej) och sätt in det i ugnen på 250 grader i 20-30 minuter.

Jag kände mig lite "wild and crazy" ikväll och la till 1 msk olivolja i degvätskan. Sen hackade jag lite valnötter och blandande i tillsammans med 1 dl fint rågmjöl, 1 dl rågsikt och resten vetemjöl. Imorgon får vi se om det blev ätbart. Lägger ut en bild och omdöme då.

Vissa dagar är livet bra orättvist...

Tycker nog att maten Lilla J serverar är aningen svårtuggad och hårdsmält... och saften smakar precis ingenting. Där får hon minsann bakläxa! Att hon börjat hosta igen och hade lite feber i morse är ingen ursäkt. Tänk på stackars mig som måste vara hemma och vabba...


Nyss blev jag dessutom utskälld i telefon av en Gun som blev vrålarg när jag försökte förklara att jag inte var Anita och att hon troligen slagit fel nummer. Nej, hon hade INTE slagit fel nummer, det var fel på telefonen! Och jag var minsann självisk och elak som inte tänkte ringa Anita och säga till att Gun inte kunde komma fram på telefon till henne. Jag lovade till slut att ringa Telia (och vi har inte ens Telia) och anmäla felet för att få slut på samtalet. Skulle i och för sig kunnat lägga på, bara sådär. Men har lite problem med att göra så mot folk, även oförskämda tanter som skäller ut mig för ett fel de själva begått. Jag skulle nog behöva öva lite på sånt, men känner att det kan bli svårt för det händer inte jätteofta precis.

RSS 2.0