"Nej, jag sitter hellre här"...eller inte...
Usch vad jag inte är på humör just nu. Hade det inte varit för att jag har världens goaste 2-åring som sällskap i helgen och dessutom en inplanerad Halloween-myskväll/natt hos syster och syster (då världens goaste 2-åring får mysa hos mormor och morfar) så hade jag nog gått ut i trädgården och grävt ner mig i trädgårdslandet tills i vår. (eller i alla fall tills onsdag då jag och stordottern ska på kryssning med några vänner). Jag tycker verkligen inte om att vara ensam hemma i massa dagar (sambon har dragit iväg på nöjesresa till Italien med jobbet). En eller två dagar kan iofs vara skönt att få för sig själv ibland... men inte fyra!! Särskilt inte när man hostar slem så man kräks och är så trött att man överväger att bli vampyr så man får sova på dagarna... nätterna är jag ju ändå vaken på liksom.
Ikväll lär det bli tröstätning på hög nivå. Måste bara ta mig till affären så jag har något att tröstäta. Rostat bröd och apelsinjuice är ju liksom inte riktigt det jag har i åtanken. Det lutar mer åt revbensspjäll eller grillad kyckling och potatissallad, smågodis, ostbågar, popcorn och cola... och kanske lite glass med kolasås.
.
Big misstake, huge misstake
De kom ihåg vem jag är på jobbet, och jag kom ihåg hur man gör också. Tyvärr skulle jag nog väntat med att prova på jobb till lite senare. Mina lungor var inte alls redo. Jag har helt enkelt hostat mig igenom precis hela dagen. Imorgon får jag ställa in sjukgymnastiken (igen!!!) och stanna hemma så lungorna och luftrören förstår att det där med hosta faktiskt inte är en så bra idé.
Prova-på-vecka
Igår provade jag på migrän: Nej inte alls kul eller bekvämt den här gången heller.
Idag har jag provat på att faktiskt gå på sjukgymnastiken som jag har fått ledigt från jobbet för. Tog dock det säkra för det osäkra och skippade vattengympan och var bara med på styrketräningen. Men jägarns vad effektivt det blev, jag har fortsatt träna magmusklerna hela eftermiddagen genom konstant hostande. Fatta vilket sex-pack jag kommer få! Synd att det är så långt kvar till sommaren. Lär ju hinna försvinna innan dess liksom, det är ju både jul och påsk däremellan...
Imorgon ska jag prova på något riktigt spännande. Jag ska jobba! Undrar om de kommer ihåg mig?! Och om jag kommer ihåg hur man gör. Spännande ska det bli i alla fall.
Inte läge just nu
Har migrän. Återkommer imorgon okey?!
Ny diet på gång?!
Idag for M iväg för att handla mat och kom hem med den här (...och lite mat):
Den gör himmelskt god cappuccino (de andra sorterna har vi inte provat än, för vi tänkte sova i natt), så nu ska jag leva på kaffe resten av mitt liv (och kanske någon bit schweizernöt då och då).
I förmiddags måste jag blivit frisk helt plötsligt, i alla fall från förkylningen, för helt plötsligt fann jag mig själv rensandes och städandes i vårt allt-i-allo-skåp.
Jag hatar när det är oreda i våra skåp och garderober och det går ofta och gnager i bakhuvudet tills jag fått ordning på det. Detta skåp inte bara gnagde i bakhuvdet, det formligen storåt.
Och nu, kl 18:20, är jag så trött att sängen känns extremt lockande... men det är ordnig och reda i skåpet och bakhuvudet känns helt igen.
Kanske dags att ta tag i kvällsmaten och sen lite lördagsmys på det, så jag kan få somna i soffan...om det inte blir en eller två cappuccino efter maten.
Kanske aningen tidigt, men lite fint ändå
Ja jag vet, snö så här års!?! Aningen tidigt helt klart. Men samtidigt kan jag inte låta bli att tycka det är rätt trevligt med det vita och ljusa där ute. En liten stund i alla fall
Så trevligt med givmilda barn
Tack snälla snälla Lilla J för att du inte bara gav mig hosta, snuva och feber... utan även ögoninflammation. Vardagen blir så mycket mer spännande när man ska ta hand om dig, min älskade snart 2-åring, utan att kunna se ett dyft.
och här ser ögonen ändå rätt okey ut...
Lite uppiggande hårvård
När man är genomförkyld och känner sig allmänt glåmig och risig kan det vara trevligt med lite hårvård och någon fin håruppsättning. Vilken tur att min 8-åriga son härom kvällen erbjöd sig att göra just det. Tror han borstade håret säkert 15 minuter och ändå tycke jag nog det var lite väl kort. Sen satte han upp det i en fin men något svåruttagen kreation. Vad tycks?
Skulle kanske begärt en make up också...
vågade inte titta efter hur mycket hår han slet bort när han tog ur kreationen. Men håret är rätt rejält slitet så det gjorde nog inte så mycket att han avlägsnade lite av det.
Man får inte bli för kall inte
Det är viktigt att hålla sig varm, särskilt om huvudet, när man är sjuk. Det är något Lilla J har fattat i alla fall
Inte min grej liksom
Och inte ringer doktor Latinamerika som lovat heller!
Tur att någon i familjen gör det
Nyss, när jag tömde diskmaskinen, var host-Lilla J helt plötsligt försvunnen. Och när jag ropade på henne och frågade vad hon gjorde så hör jag från kontoret/träningshörnan:
"Tjänaj"
Mycket viktigt att använda solglasögon när man tränar så ögonen inte förstörs i det "starka ljuset"...
Kul att någon i familjen utnyttjar vår cross trainer och försöker hålla konditionen uppe. Kanske inte riktigt lika bra att hon tränar när hon fortfarande konstant hostar slem och har hög feber på nätterna. Imorgon hoppas vi att doktor Latinamerika ringer så jag kan be om ett nytt läkarintyg och ev få lite råd om hur vi ska få i henne mat utan att hon hostar upp den med en gång.
Tyvärr börjar jag också känna mig smått krasslig. Jag hade aningen feber i morse, halsen känns oroväckande irriterad och igenslemmad och bihålorna trycker och ger mig en ganska obehaglig känsla av att vara halvonykter. Det sistnämnda kanske en del skulle tycka var en rätt skön känsla, men det tycker inte jag när jag vet att jag inte har druckit en droppe alkohol och dessutom måste bära omkring på och ta hand om en sjuk och rätt gnällig dotter.
Effektiv helg
Men vad konstigt det blev. Jag satte mig framför datorn för att skriva min kursuppgift som skulle varit inlämnad i fredags, men som alltså inte blev inlämnad i tid den här gången heller (frågan är varför jag fortsätter lämna in uppgifterna, lär väl inte bli godkänd ändå så sent som jag får in dem varje gång). Men så hamnade jag i bloggvärlden istället. Lustigt! Det har ju ALDRIG hänt förrut...
bara en femtedel av det som fanns i föräldrarnas källare
Det var allt från gamla skrivböcker från 2:a klass till stickade dockkläder och egenhändigt gjorda färglada lerskålar från dagis, till halvtrasiga nötta gosedjur och fula plastleksaker. Lite saker sparades men det mesta åkte antingen i sopsäckar till returpunkten eller i en stor kartong till Second Hand. (Ni får själva gissa vart lerskålen blev av, behöll den gjorde jag inte).
Idag är jag lite dagen efter. Inte för att det blev något firande och hårt festande igår när vi äntligen var klara (räckte så bra med middagen mamma och pappa fixade åt oss), utan för att dotterns hosta vägrar att släppa taget och jag och sambon har varit uppe hela natten med henne. Idag har hon dessutom lyckats hosta upp både frukosten och den dricka hon fått i sig under eftermiddagen. Nu håller vi tummarna för att hon får behålla kasslern och potatisen i magen och hålla dem undan slemlagret i luftrören. Det är bara att inse att jag inte får gå till jobbet imorgon heller, det lär bli ett besök hos doktor Latinamerika igen istället.
Jag har dock hunnit med att koka äppelmos mellan hostattackerna. I sista sekund, för äpplena började se aningen slitna ut i kylskåpet. Nu vill jag inte se ett stött äpple på väldigt längre, särskilt inte i kombination av en skalare och kniv och skärbräda... Men det är trevligt och gott med hemkokt äppelmos.
Lät det som om studieboken suckade högt här bredvid mig, då är det kanske dags att ta tag i sig och skriva de där 500 orden om hur bra det är med evolutionära vinklar i vetenskapliga medicinska studier.
ser ut som slime, men är faktiskt jättegott äppelmos
Ändrade fredagsplaner
Mår blä just nu, så det blir inget inlägg av värde precis (om det någonsin är det...). Skulle hjälpt mina syskon att rensa bland våra grejer i föräldrarnas källare ikväll, och sen hänga hos systern och hennes fru intagandes starkare drycker. Hade ju varit supertrevligt om inte magen varit i uppror och jag behövt springa på toa hela tiden (kan ha något med blåbärspajen jag hittade i frysen och åt igår, den såg något suspekt ut men smakade rätt okey). Tror jag intar soffläge framför tv:n tillsammans med sambon ikväll istället och kommer igen imorgon. Med tanke på hur de ser ut i mammas och pappas källare lär syskonen inte hinna klart ikväll i vilket fall (än mindre när de dessutom ska inkludera dricka av det starkare slaget och kalla det städfest).
Sen måste jag verkligen, verkligen ta tag i min skörd av grönsaker och frukter här hemma. Det ska torkas tomater och chilifrukter och kokas äppelmos bland annat. Vet bara inte när jag ska få tid och ork till detta.
har plockats av och ska torkas
och dessa likaså
Det sista av äppelskörden, har betydligt fler äpplen i boden som måste tas omhand (=kokas till äppelmos)
Förstår ingenting, men ont gör det
Vad i all sin dar!! Jag har träningsvärk i precis hela kroppen. Hur kan det komma sig? Jag som är så vältränad. Det var ju inte alls länge sedan jag tränade (förutom igår då). Kan ju inte vara mer än... få se nu... 4-5 år sedan jag var aktiv på Friskis och Svettis. Och då tänade jag 2-3 gånger i veckan. Det borde väl hållit i sig tills nu tycker man. Måste varit den 30 minuter långa vattengympan (iklädd en snygg grön badmössa al la operationsplagg), för inte kan 1,5 timmas styrketräning vara orsaken.
Doktor Latinamerika, chockerande nyheter och födelsedagsbilder
Nu har jag varit med Lilla J och besökt doktor Latinamerika på vårdcentralen. Har hört att det är sällsynt med läkare som tar sig tid att lyssna och undersöka ordentligt, men ännu en gång har jag haft tur att träffa på just en sån. Läskigast av allt var när doktorn lyssnade på lungorna med stetoskopet, sticket i fingret var rena barnleken tyckte Lilla J. Troligen har lilla hostan varit ordentligt infekterad av baciller eller virus som nu orsakat bronkit, men blodprovet visade att de antagligen är på väg bort så ingen antibiotika, bara ordinerad lugn, vila och mycket dricka (tror inte doktor Latinamerika har någon egna 2-åringar dock). Blir antagligen hemma hela denna vecka också med andra ord.
För tillfället sover min lilla gnällhosta, och jag tänkte ta tag i mina studier. Läste i studielitteraturen förra veckan att stenåldersmänniskorna levde på växter/grönsaker, kött och nötter, och att våra kroppar idag inte har hängt med utvecklingen och fortfarande är gjorda för den dieten. JAG ÄR I CHOCK! Vad hände med mjölkchokladen, de sura colanapparna, dumlen, de salta pastillerna och ostbågarna? Hur fick människorna på den tiden i sig den näring de behövde? Något måste vara fel. Klart att det fanns godis, glass och snacks även på stenåldern. Jag tänker iaf fortsätta tro det och ta mig ett nyttigt mellanmål
Måste funnits även på stenåldern... eller...
Fredagsplankstek, beställd av blivande 11-åringen
Frukost på sängen och presenter till födelsedagsbarnet (buren är till lilla dvärghamstern Elviz som E valde ut i affären under födelsedags-förmiddagen)
Morgonrufsigt födelsedagsbarn med sina småsyskon
Den obligatoriska tårtan
Näe, inte idag heller
Näe, inga foton idag heller. På något sätt har kameran och jag idag befunnit oss långt ifrån varandra, och framför allt inte nära datorn samtidigt idag. Och nu är tröttheten som värst, så det lär inte bli av ikväll heller. Jag skulle egentligen även skrivit en lite trevlig reflektion av sidorna i studielitteraturen jag skulle ha läst till i fredags, som fortfarande delvis inte är lästa, inne på min kurshemsida. Men det blir nog inte heller av (mycket på grund av den övermäktiga tröttheten hösten och sjukdomarna givit mig men också kanske lite på grund av de olästa sidorna).
Men eftersom Lilla Js kropp verkar trivas med att bekämpa baciller och virus och nu dessutom tagit till en ögoninflammation, så får jag vackert fortsätta mitt vabbande denna vecka också. Kanske rentutav ta en liten trevlig tur till vårdcentralen, om de tycker att de har tid med en "långtidssjuk" snart 2-åring en måndag som imorgon.
Och så jag får väl ta och skriva den där reflektionen imorgon istället, mellan (förhoppningsvis) doktorsbesöket och bärandet på gnällig sjuk Lilla J.
Livet känns verkligen toppen för tillfället.
Födelsedag nr 11 eller egentligen 12 om man tänker så
Nu är jag bara så extremt jättetrött efter att ha firat dotterns 11-årsdag att horisontellt läge i soffan känns väldigt lockande. Det är inte klokt att det gått 11 (ELVA!!) år sedan det lilla lilla pyret kom till världen efter mycket om och men, och trots det alldeles för tidigt på grund av att hennes mamma drog på sig en havandeskapsförgiftning. Nu har liten blivit stor och väldigt sugen på att argumentera eller vara sur och tvär, när hon inte är överkänslig och gråtmild eller hyperaktiv och sprallig. Ska bli spännande att se hur hennes tonårstid kommer bli...
Idag har det i alla fall varit "Ja må hon leva"-sång, paket och frukost på sängen, biltur till djuraffären för att köpa födelsedags-dvärghamstern och burtillbehör, korv med bröd-lunch, städning, tårtbak, tacoskvällsmat med paranteserna och syster med fru, tårtefterrätt och tv-mys med godis, ostbågar, salta pinnar, chips och läsk (Bilder kommer imorgon).
Just nu känner jag och magen oss väldigt redo för sängen. Bara barnen vill känna sig redo för sina sängar också så...
Det är ju tråkigt att inte ha något att göra
Lyfta upp Lilla J, röra i köttgrytan, lämpa över Lilla J till sin storasyster, rusa ut till sambon i garaget, hjälpa till att bära in golvet till en bastu, springa in och röra ner lite grönsaker i grytan, lyfta upp griniga Lilla J, sätta på ris, lyssna på när sonen läser sin läsläxa, skära och lägga i lök i grytan, lämpa över Lilla J till sin storasyster igen, springa ut till garaget och hjälpa till att bära in en bastuvägg, svara i telefon (telefonförsäljare så klart...), bära upp Lilla J till vardagsrummet och sätta henne framför Bolibompa, springa ut till garaget och bära ännu en bastuvägg, hämta ner ledsen Lilla J, röra i grytan och duka med Lilla J på höften, övertala sonen att umgås en stund med sin lillasyster, hjälpa till att lägga på taket på bastun, stoppa de två yngsta barnen från att riva övervåningen, ta med sig Lilla J ner till köket, ställa fram maten på bordet, valla in familjen för kvällsmat, lägga Lilla J som är för trött för kvällsmat, äta, plocka undan i köket, förhöra E på engelskaglosor, dimpa ner en stund framför datorn, läsa lite studielitteratur, slänga sig i sängen.
Jodå, det har varit en helt vanlig torsdagskväll...
Nattliga övningar av lite annat slag
I natt ägnade vi oss åt nattliga övningar, jag och sambon:
Upp ur sängen, in till Lilla Js rum, fixa iordning kuddarna för att hon ska komma upp med huvudet lite, vända henne rätt (från Pippi Långstrumställning med fötterna på kudden), leta reda på nappen, återvända till sängen och invänta nästa hostattack följt av gnällgråt.
Trots att vi tog varannan gång var vi rätt trötta efter 3, för att inte tala om efter 4 timmar.
Under 20 minuter räknade jag till 48 små hostattacker och 5 stora, och så höll det på mellan kvart över elva och tre.
Jag har varit med om trevligare nattliga övningar om man säger så.
Om man räknar bort den där tröttheten som av någon underlig anledning har tagit över mitt huvud, eller ja förresten hela kroppen, så mår jag faktiskt lite bättre idag. Fick i måndags lov av doktorn att öka min kortisondos, vilket har gjort underverk för mina leder, och dessutom är jag feberfri. Bara lite yrsel och tryck i bihålorna kvar. Hade det inte varit för att jag måste ägna mig åt vård av barn, hade jag säkert kunnat jobba idag. Vad trevligt det hade varit.
Just nu springer barnet jag vårdar runt och busar och hoppar framför tv:n, nästan så man undrar varför hon är hemma från dagis egentligen. Tror dock hon slaknar rätt snart och behöver göra en närmare granskning av spjälsängen igen. Hoppas jag på i alla fall, för jag har absolut inget emot att granska min säng lite närmare.
Mysigt värre
Vi leker sjukstuga här hemma. E är hemma från skolan eftersom hon hade lite feber och mådde illa igår, Lilla J har feber och hostar minst två gånger i minuten ackompanjerat med en snorfors ur näsan, och själv har jag slagit till på lite bihåleinflammation utöver febern och reumatismvärken. Latcho värre med andra ord. Alltid lika kul att ta hand om sjuka barn när man själv mår som en snögubbe i Saharaöknen, fast med bihålor och leder som värker.
Tycker den här hösten börjat riktigt bra, bacillerna har lyckats festar till riktigt ordentligt.
Kanske ingen bra idé
Nej, att åka och lyssna på storbarnen när de sjöng med barnkören, och att sen tillbringa eftermiddagen ute i blåsten och kylan (dock med en del sol, förvånande nog) i djurparken var nog ingen jättebra idé när man inte är helt frisk. Fy fabian vad lederna värker och febern verkar definitivt inte vara på väg bort (och jag skulle verkligen, verkligen behöva åka till jobbet imorgon). Men vi har klappat (och pussat, fast det stod Lilla J för) getter och sett davidshjortar, tigrar, tapirer, snöleoparder, delfiner, zebror, antiloper, noshörningar, kameler och jakar i alla fall. Och så är vi dessutom innehavare av årskort inför nästa säsong. Oj, oj, oj vad det ska springas på djurparken nästa sommar för att få valuta för pengarna... Vi lär inte hinna med någon semester någon annanstans. Och vad djurkunniga våra barn lär bli, de kommer aldrig vilja se ett enda djur resten av sina liv.
Men nu får jag inte smita från studierna utan försöka hitta min självdisciplin igen. Så otroligt jobbigt att den ska gömma sig och vara så svårhittad hela tiden.
Det får nog bli sista gången
Eftersom jag inte mått så bra ett tag har tvätten inte blivit tvättad. Eller rättare sagt, jo den har blivit tvättad (för sambon är rätt bra på att slänga in en omgång i maskinen och få igång den då och då, och även jag själv slänger in lite smutskläder när jag ändå ska borsta tänderna eller har kissat eller så) men inte blivit vikt. För just vikning står på min lott i vårt hem (så slipper jag klippa 2000 kvm gräs och mecka med våra bilar), och att vika tvätt med värkande handleder eller när man är så trött att man ser golvet som en potentiell sovplats står inte högst på listan med saker jag tar itu med i första hand.
Idag mår jag aningen bättre i lederna och lite feber är ju ingen ursäkt för att inte ta tag i tvättvikningen...
och så tycker jag att vi aldrig har några kläder att ta på oss... och detta är bara hälften
Nu känner jag mest för att öppna en klädaffär och bli av med skiten. Tänk vad pengar jag kunde göra, om nu någon skulle vilja köpa smutsiga kläder. För jag lär ju inte sälja dem rena nu när jag gjort jobbet. Eller så använder vi dem, tvättar dem och säljer dem ovikta. DET kanske är en idé?! Så går vi nakna och naturliga resten av året. Fryser vi finns det ju filtar i hemmet. Eller kanske helt enkelt köper nya kläder för pengarna vi tjänat på försäljningen.
