lättare liv
Vad skönt det är när barnen börjar bli större och kan hjälpa till lite mer här hemma. Som att packa upp maten när vi varit och storhandlat, så kan jag ägna mig åt viktigare saker som att fika och surfa på nätet...
Fast idag blir det mest sängläge tillsammans med studielitteraturen varvat med talbok (Mari Jungstedts "Den dubbla tystnaden") i Mp3:n. Säger det igen: Reumatism och höst är ingen bra kombination. Nu tyckte kroppen att feber dessutom var en bra idé. Den har så konstiga åsikter ibland.
Det är ju ändå onsdag... eller nej tisdag är det ju.
Nej ingen vinterdvala än... bara i huvudet i så fall.
Återkommer
Ikväll är jag för trött för att blogga. Återkommer imorgon, om jag inte hamnar i tidig vinterdvala och inte vaknar förrän i slutet av mars sådär...
Från festlig helkväll till mysbyxor
I fredags kväll var det tre rätters middag (man tycker dock att man ska slippa vänta på förrätten i 1,5 timma, sen fortsätta vänta ytterligare 1 timma på huvudrätten, få in den en halvtimma innan föreställningen börjar och få skjuta upp kaffe och efterrätt till pausen, om man har förbeställt det hela låååångt innan... även om man är ett sällskap på 20 personer) och musikalen "We will rock you" på Cirkus och sen hotellnatt i Stockholms innerstad som gällde. Vuxentid i stor skala. Gillas!
Och åh, vilken musikal! Säger bara oj oj oj!! Bra musik (Queens låtar alltihop), suveräna musikalartister och en massa humor och rock'n roll. Rekommenderas varmt!!
Igår var det en himla massa bilåkande (hem från stockholm till lilla bärstigen, från lilla bärstigen till affären för lite matinköp, från affären till svärföräldrarna för att hämta Lilla J och sen hem till lilla bärstigen igen. Kvällen spenderades i slöhetens tecken med film, popcorn och läsk, man måste väl erkänna att det var lite dagen efter om man säger så.
Idag känns det ännu mer som dagen efter. Vädret är grått och kyligt och myskläderna känns helt rätt på kroppen. Tröttheten har slagit sina extremt vässade klor i mig och ögonen vill inget annat än undersöka hur mörkt det är när ögonlocken är stängda.
Men snart är det middagslur för Lilla J, då ska mamman duscha och hoppas på att vakna till lite. Så man kan vara lite trevlig och social på födelsedagsfikat för käraste svägerskan i eftermiddag.
Lite spänning i tillvaron är aldrig fel
Ibland måste man bara utmana ödet, krydda livet lite extra och lägga in lite spänning i tillvaron. Därför testade jag tålamodet genom att låta stora barnen hjälpa till med kvällsmaten ikväll, trots att jag själv var/är så trött att jag knappt kommer ihåg vad jag heter. Det hela gick ändå rätt bra måste jag säga...
Det tog faktiskt bara 25 minuter för dem att skala två potatisar var, och då behövde jag bara skala om dem en liten aning efteråt. Och sen hade sonen bara ut hälften av såsen på spisen, så när vi kokat ny hade vi 1,5 omgång sås till maten. Inte helt fy skam.
Nu ska jag testa hur hur länge ögonen kan hålla sig uppe och i fokuserat tillstånd... eller så testar jag hur mörkt det blir på andra sidan ögonlocken. Att lägga sig klockan åtta, strax efter att barnen lagt sig, en torsdagskväll är väl hel normalt.
Roligare kan det vara
Vad får man om man sover dåligt på nätterna flera veckor i sträck, håller igång för fullt på dagarna och inser att SD tagit sig in i riksdagen? Jo migrän...
Idag har jag alltså roat mig med att ligga alldeles stilla i sängen varvat med att på något sätt ta mig nerför trappan till badrummet och vattenspegeln i toaletten, och så har jag funderat på vad de 5,7 procenten svenskar tänkte med när de skickade små trångsynta, främlingsfientliga människor till riksdagen. Troligen tänkte de inte alls... eller kanske med njurarna.
Migrän eller inte, mamma är man ändå, så det blev lite matlagning och läxläsning på eftermiddags-schemat idag också. För att muntra upp mig lite visade det sig att både familjen gul kantarell och familjen trattkantarell har flyttat in på hustomten. Tala om att bli förvånad när jag går ut med soporna och ser de små vännerna bland gräs, mossa och grus.
Oj, vad det kom av sig
Tydligen tyckte inte Ms kompisar att spöregn och snålblåst var ett optimalt väder när man ska ut med båtar till en ö mitt i skärgården och fiska. Hela den planerade grabbhelgen ställdes in i sista stund.
Med andra ord ställdes även mina helgplaner in. Skulle hitta på massor tillsammans med först bara lilla dottern och sen med alla tre barnen alldeles på egen hand, och dessutom njuta av lite egen egentid på kvällen när barnen lagt sig...
Nu måste jag involvera sambon i det hela. Det blir egen sambo-tid istället. Är väl iofs inte så illa det heller... Vännen och hennes dotter som var inplanerad som lördagsbesök får komma i alla fall, fastän M är hemma. Det kan säkert bli mysigt och bra ändå...
Det får man faktiskt
När vädret är grått och reumatismen tar ett rejält grepp om nacken, så man knappt kan röra huvudet och får stanna hemma från jobbets kick off-kväll. När man drömmer de mest konstiga och röriga drömmarna de få minuterna man sover på natten, och man på dagen är så trött att golvet känns lika lockande att sova på som i en säng. Då får man äta 100 g mjölkchoklad till förrätt och en stor skål med glass och chokladsås till efterrätt på en onsdagkväll. (Det blev färsk pasta med champinjoner, lök, bacon, soltorkade tomater och fetaost till huvudrätt)
Och här står jag och lagar mat. Tänk jag som inte ens visste att den var trasig från början...
Överraskningar på hög nivå
Vad trevligt det är när busschauffören helt plötsligt tar upp mikrofonen och tackar alla resenärer för att vi är så trevliga och roliga att köra. Det händer inte alltför ofta annars.
Sen blir det extra trevligt när man hör "Hej Ulrika" på vägen ut från bussen. Där sitter mamma, som troligen åkt samma buss hela vägen från grannstaden. Lite synd att vi såg varandra så sent, men ändå trevligt att ses.
Resten av bussresan var väl däremot inte alltför upplyftande. Jag läste min studielitteratur (i Evolutionär medicin) om genetiska sjukdomar och åldrande. Inte jätteuppiggande precis...
Nu ska jag ta en kopp kaffe och återgå till mina "glada" studier innan det är dags att göra sig iordning inför kvällens föräldramöte-maraton, först i sonens klass och sen i dotterns. Ska bli spännande. Jag vet att det kommer bli intressant iaf i en av barnens klasser, där det finns en förälder som är duktig på att fälla både lite knepiga och förvånande frågor och kommentarer, och gärna många sådana.
Vanlig måndagskvällsmat
Sådär ja. Då har man klarat en dag på jobbet och dessutom bockat av lite studieuppgifter på listan. Ikväll blev det vanlig husmanskost till kvällsmat. Grillad oxfilé, potatisrutor, pepparsås och egenodlade babyplommon-tomater. För er som undrar:
Ja så har vi det jämt på Lilla bärstigen. Har inte alla det?
Hade tänkt lägga in lite bilder från helgens bröllopsfest och utflykt till Gamla Linköping och Valla (fast inte samtidigt). Men kameran ligger ute i hallen och det känns för tillfället så extremt långt dit. Får bli imorgon, tror jag har vägarna förbi hallen någon gång innan dess.
Hur menar de egentligen?
I fredags stod det som vanligt fredagsmys på schemat och vi bestämde oss för planstek till kvällsmat. För en gång skull läste jag lite extra på det lilla instruktionspapperet som följde med plankorna när vi köpte dem och blev lite fundersam
I sista stycket står det:
"Sätt in plankan med kött och grönsaker i 225 grader varm ugn ca. 10 min. Efter halva tiden, klicka på potatismoset och låt stå tills moset fått en gyllenbrun färg."
Är jag helt ute och cyklar? Eller blir det inte ca 5 minuter som köttet och grönsakerna ska stå i ugnen innan man klickar på potatismoset? Eller hur menar de?
Tur jag gjort plankstek förr och fortsatte göra på mitt sätt, så jag slapp stå där hela kvällen och fundera över hur jag skulle gå till väga.
Det man inte har i huvudet får man ha i bilens hastighet
Dagens lärdomar:
Man kan hinna fram och tillbaka till stan (1,3 mil enkel resa) från Lilla bärstigen två gånger på 20 minuter, om man driver på sin Ford focus ordentligt. (Ja jag är enormt tacksam att farbror Blå inte stod och gömde sig bakom ett träd längs vägen)
Tar man med sig lilla dotterns skötväska istället för den viktiga axelremsväskan (packad med bl.a. tågbiljetter, frukost, plånbok, mobil, Mp3, studielitteratur, godis och annat viktigt) måste man köra fram och tillbaka till stan två gånger. Och trots att Forden är så duktigt och kör så snabbt hinner man inte parkera hos föräldrarna och ta spårvagnen sista biten, utan får parkera vid tågstationen och betala dyra parkeringspengar.
Det är oerhört irriterande och störande när finska lab-kollegor sitter och babblar under föreläsningar (som för övrigt hålls på engelska och en del på engelska med skottsk brytning). Jag förstår ju inte ens finska!!
Man blir kräksmätt och får ont i magen när man provsmakat choklad-kladdkaka, citron-marängpaj, kolanötpaj, blåbärspaj, fruktsallad och jordgubbscheesecake... två gånger om. (Fast nu skulle jag nog kunna trycka i mig lite igen, om jag haft tillgång till dem)
Det är mycket trevligare att spendera dagen på Steningeviks kursgård med fin natur, god mat och lärorika föreläsningar än inomhus på ett stressigt lab. Tror jag ska börja att bara åka på sådana här leverantörs-informationsdagar...
Nygamla upplevelser
Jippiiaj! Jag har jobbat idag... för ovanlighetens skull. Nästan så jag glömt hur man gör. Jag menar inget vällingskak, inget bärande av gnällig feberdotter, inga Drömmarnas trädgård eller Teletubbies, inga bajsblöjor och inget bondgårdspussel. Bara vuxensaker som kafferaster, möten, gå på toa alldeles själv med stängd dörr, äta mat och prata med vuxna utan att bli störd stup i kvarten och så lite arbete med kanske. Extremt ansträngande alltså.
Känner att det kommer bli en konstig vecka det här, jag måste ju till jobbet även på fredag! Hur i allsindar ska jag klara det?? Jobba två hela dagar!! Eller ja, jag jobbar faktiskt på torsdag också, men då ska jag och en kollega bege oss till något slott utanför Arlanda stad på en "sålt-maskiner-till-jobbet-företags"-dag. Blir ju inte riktigt samma sak som att sitta och pyssla med små bakteriekolonier hela dagen. Får se i helgen om jag fått någon slags personlighetsförändring eller så av alla dessa nygamla upplevelser.
Annars då? Jo, jag har ju beställt en ny mobil!! Ska bli kul att kunna ringa folk igen, och framför allt kunna svara när folk ringer. Kände att det inte längre var så mycket vits med att ha en mobil om den inte gick att använda. Så nu går jag och väntar på att den här ska dyka upp på posten
Jag som väldigt sällan blir exalterad över sådana här prylar går nu bara och vääääntar. Som ett litet barn innan julafton ungefär. Hoppas så att den går att använda...
Självdisciplinens dag
Lilla J sover en stund och jag väljer mellan att sysselsätta mig med det här
Studier i medicinens evolution
eller det här
Kaffe och choklad, datorn och Mad men
Gissa vad som vann?
En liten ledtråd: Självdisciplinen är inte på topp idag.
Sen firar jag lite också. Fast jag vågar inte säga varför (man ska ju aldrig ropa "Hej" för tidigt)... eller bara lite kanske;
Lilla J är feberfri och kan kanske gå på dagis imorgon.
Söndagen idag
Snorigt febrig dotter, skön säng, rörig frukost, bolibompa med dottern, bolibompa ensam, bondgårdspuzzel, bajsblöja, bondgårdspuzzel igen, "fiska fisk"-spelet, middagsvilande dotter, sista potatisen i potatislandet, omplantering av trädgårdsblommor, diskmaskin med ren disk, lunch, diskmaskin med smutsig disk, dotter i famnen, dotter i knät, teletubbies, bajsblöja, dotter i famnen igen,ond rygg, rastlöshet, väntan på M, dotter i knät igen, teletubbies, kex och äppeljuice, kvällsmat-lagning, dator, barn-läggdags, vampyrfilms-mys, skön säng.
Så har den här söndagen också gått. Tänk vad mycket man får uppleva...
Och imorgon fortsätter jag vabba. Undrar vad vi får vara med om för spännande då.
Helgprojekt
Idag ägnar sig M åt sitt helgprojekt
Ny ytterdörr. Hoppas han hinner klart till ikväll. Jag har en känsla av att det blir en kall natt annars.
Och vad gör jag då?
Ägnar mig åt mina projekt så klart
Fast jag vet inte om jag kan kalla dem helgprojekt, snarare "varje-dag-projekt". Ibland önskar jag så att jag var den händiga och starkare i familjen...
Släktkalaset vi skulle på i eftermiddag fick dessutom ställas in eftersom febern verkar trivas i Lilla J och mina bihålor inte alls verkar vilja bli friska. Varför ska man känna att det är helg liksom?!
Åh nej!
Åh nej, åh nej, åh nej! Jag var bara nere i köket och fixade kaffe en snabbis och vad sitter dottern och tittar på när jag kommer upp?!
Finns det något motgift, något som kan få det ogjort? Eller är hennes barndom förstörd nu?
Begränsad hastighet
Nähä, vi var visst inte färdig-vabbade.
Idag gör varken jag eller Lilla J många knop. Jag har dragit på mig en bihåleinflammation efter en veckas snorande och Lilla J har bytt ut den värsta förkylningen till hög feber. Så det lär bli en...
Pyjamasdag idag (fast jag har faktiskt dragit på mig mys-stassen istället),
med massa mys, gos, vila och antagligen en del gnäll. Och så dricker vi...
grönt citron-te och välling (ni får själva lista ut vem som dricker vad. Liten ledtråd: Jag dricker hellre i vit porslinsmugg än i nappflaska) och så...
väntar jag på att batterierna ska ta slut i den här, eftersom den tydligen måste stå på och snurra HELA tiden även när lilla feberprinsessan inte ens är i närheten.
Hade inte batteriluckan varit fastskruvad med en sån där extremt liten miniskruv och bara tanken på att leta upp en miniskruvmejsel bland Ms verktyg i källaren får mig att bli svimfärdig, så hade jag tagit bort batterierna för länge sen. Men nu går den aningen trögare hör jag... så slutet är nog nära ändå.
Soliga fina lördag
Nej då, jag är inte helt veckovild. Jag vet att det är... ööhh... onsdag idag. Men den bloggen jag skulle skriva i lördags blev aldrig av, så jag gör det nu istället.
Så, vad gör man när solen för en gångs skull skiner en ledig lördag och hela storfamiljen är hemma och inget är inplanerat under dagen?!
Man packar ner fika i en ryggsäck, letar fram svampkorgen, stuvar in barnen i bilen och drar till skogs
Instuvade barn
Framme
Syskon i skogen
Familjen Kantarell
Lilla röda fallfärdiga Valknuts-stugan
Fika-paus på farstubron
Efter några mysiga timmar (bortsett från tweenie-dotterns konstanta gnäll för än det ena än det andra) bland granar, mossa, ljung och sten återvände vi hem med en korg full av släkten Kantarell (som tydligen hade släktträff i skogen) och tre trötta barn. Sen återstod bara det roligaste (ja jag är ironisk):
Rensa svamp hela eftermiddagen på altanen
Men när kvällsmaten var klar så var det nog ändå värt det
Kvällsmat
Snart ska jag och Lilla J ta en busstur in till stan för att bli upphämtade av M som ska skjutsa oss till bilverkstan... Sen har jag nycklar till bilen igen. Vilken frihet!!
Undrar vad vi ska fira det med ikväll, kanske ska ta fram oxfilén ur frysen. Eller så är det bättre att spara den till senare när vi tröttnat på nudlar och blodpudding, som lär vara den diet vi kommer ha ett tag framöver efter att ha betalat hela bilnyckel-kalaset...
