Pepparkakshuset som blev av

Inför varje års pepparkaksbak planerar mitt huvud för ett pepparkakshus. Tänk vad mysigt och helylle med hela familjen som sätter ihop och garnerar det pepparkaksdoftande bruna huset tillsammans, och sen placerar det på ett fint, synligt och juligt ställe i vårt hem.
Naturligtvis går planerna kortvägen genom huvudet till munnen och jag låter barnen veta mina planer. Sen blir det oftast inte mer än tankar och prat när vi väl kommer igång med baket, och pepparkakshuset "glöms" bort (det är ju trots allt aningen jobbigt att få till alla delar någorlunda bra, för att inte tala om att få ihop husskrället) till barnens stora förtret. Förra året kom jag så långt som att jag faktiskt skar ut och gräddade både tak och väggar till det planerade huset, men sen blev de liggande i en plastburk fram till midsommar då jag gav upp och slängde dem.
Men i år... i år blev det faktiskt av! Jag fick (som vanligt) med mig lite pepparkaksdeg hem från det årliga pepparkaksbaket hos mina föräldrar


och tog mig faktiskt för att baka tak och väggar inte bara till ett, utan två hus. Sen satte jag ihop det hela härom kvällen. Själv, som tur var... för det var inte många fina ord som kom från min mun när jag försökte få ihop de ojämna delarna med brännhett sockerklister. Mysigheten var långt ifrån närvarande just då! Desto mysigare var det att garnera husen tillsammans med storbarnen, även om dottern tröttnade rätt fort. Och här är resultatet (iaf det huset som blev kvar i vårt hus, det andra fick flytta hem till mina föräldrar som tack för att de alltid ställer upp och bl.a. hjälper till med storbarnen när det krisar sig på skoldagar pga snö och sjukdomar och annat).



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0