Det får nog bli sista gången

Eftersom jag inte mått så bra ett tag har tvätten inte blivit tvättad. Eller rättare sagt, jo den har blivit tvättad (för sambon är rätt bra på att slänga in en omgång i maskinen och få igång den då och då, och även jag själv slänger in lite smutskläder när jag ändå ska borsta tänderna eller har kissat eller så) men inte blivit vikt. För just vikning står på min lott i vårt hem (så slipper jag klippa 2000 kvm gräs och mecka med våra bilar), och att vika tvätt med värkande handleder eller när man är så trött att man ser golvet som en potentiell sovplats står inte högst på listan med saker jag tar itu med i första hand.
Idag mår jag aningen bättre i lederna och lite feber är ju ingen ursäkt för att inte ta tag i tvättvikningen...


och så tycker jag att vi aldrig har några kläder att ta på oss... och detta är bara hälften

Nu känner jag mest för att öppna en klädaffär och bli av med skiten. Tänk vad pengar jag kunde göra, om nu någon skulle vilja köpa smutsiga kläder. För jag lär ju inte sälja dem rena nu när jag gjort jobbet. Eller så använder vi dem, tvättar dem och säljer dem ovikta. DET kanske är en idé?! Så går vi nakna och naturliga resten av året. Fryser vi finns det ju filtar i hemmet. Eller kanske helt enkelt köper nya kläder för pengarna vi tjänat på försäljningen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0